Att klassificera ett avfall handlar om att bestämma vilken avfallskod som bäst beskriver avfallet. För att kunna göra det behöver man bland annat veta var avfallet kommer ifrån, vad det innehåller och om det har farliga egenskaper.
Vad är det för avfall?
För att kunna klassificera ett avfall behöver man först förstå vad det faktiskt är och hur det har uppstått.
Avfallskoderna är indelade efter bland annat verksamhet, process och typ av avfall. För bygg- och anläggningsprojekt är kapitel 17 i avfallsförteckningen särskilt relevant. Där finns bland annat jord, sten, betong och andra typer av bygg- och rivningsavfall.
Det räcker alltså inte alltid att bara titta på vad materialet ser ut att vara. Man behöver också känna till varifrån det kommer och hur det har uppstått.
Vad innehåller avfallet?
Man behöver också bedöma om avfallet innehåller ämnen som gör att det har farliga egenskaper.
För schaktmassor är kunskap om platsen ofta viktig. Har det exempelvis funnits en industri, verkstad eller bensinstation på området kan det ge information om vilka föroreningar som kan förekomma.
Provtagning och laboratorieanalyser kan behövas för att få ett tillräckligt bra underlag. I andra fall kan det redan finnas tillräcklig kunskap om avfallet för att kunna göra bedömningen.
Det är inte bara halten av ett enskilt ämne som är viktig. Innehållet behöver bedömas utifrån de regler som gäller för avfallets farliga egenskaper. När avfallet omfattas av speglade avfallskoder kan även förekomsten och koncentrationen av vissa långlivade organiska föroreningar, så kallade POP-ämnen, behöva beaktas.
Ibland finns två möjliga avfallskoder
För vissa typer av avfall finns så kallade speglade avfallskoder.
Det innebär förenklat att det finns en kod för den farliga varianten och en annan för den icke-farliga varianten. Då behöver avfallet utvärderas för att avgöra vilken kod som ska användas.
I avfallsförteckningen markeras farligt avfall med en asterisk (*).
För jord och sten finns exempelvis:
17 05 03* – Jord och sten som innehåller farliga ämnen och som enligt 2 kap. 3 § ska anses vara farligt avfall.
17 05 04 – Annan jord och sten än den som anges i 17 05 03.
Det betyder att jord inte blir farligt avfall bara för att den är förorenad. Man behöver bedöma om innehållet gör att avfallet ska klassificeras som farligt avfall.
Flera delar behöver vägas samman
För schaktmassor behöver man alltså få svar på några grundläggande frågor:
- Var kommer massorna ifrån och hur har de uppstått?
- Vad vet vi om innehållet?
- Finns det ämnen i avfallet som kan ge det farliga egenskaper?
- Vilken avfallskod beskriver avfallet bäst?
I vissa fall är klassificeringen relativt enkel. I andra krävs mer underlag och en mer omfattande bedömning.
Det viktiga är att klassificeringen bygger på kunskap om det faktiska avfallet. Ett analysresultat kan vara en viktig pusselbit, men behöver sättas in i sitt sammanhang för att man ska kunna göra en korrekt klassificering.